Gå vidare – men hur gör man då?

Nu är det en lite dryg vecka sedan Skilsmässokalendern släpptes och jag är väldigt glad över alla positiva kommentarer och de varma funderingar jag fått ta del av.  Det finns tre olika kategorier av kommentarer som jag blir extra glad över.

Den första kommer från de män jag möter som har varit med om en skilsmässa och säger att de verkligen skulle uppskattat om Skilsmässokalendern funnits när de själva skilde sig – att boken verkligen fångat den upplevelse de var med om och även om de är färdiga med sin resa, så säger de att det känts skönt att få den bekräftad – att den var så jobbig och tung som den beskrivs.

Sedan får jag höra från många kvinnor att de också känner igen sig i beskrivningen av krisens olika faser och hur man upplever dem. Det är ju inga konstigheter med det, egentligen. Vi är ju alla människor och det som skiljer oss åt som män och kvinnor är säkerligen mindre – och svårare att definiera – än vad som skiljer oss åt som individer inom könen. Men, jag blir ändå glad och vill därför gärna tipsa fler tjejer om möjligheten att läsa boken alldeles för egen del – för det finns ju ingen bra guide för tjejer heller (även om det finns tonvis med böcker om relationer, kriser och livsutveckling).

Den sista kategorin är de som läser boken och undrar – OK, jag vill gå vidare, men hur gör jag? Den som läser boken vet att den är fylld med massor av råd och konkreta tips om mycket, men just den här biten har jag varit försiktig med att beröra allt för konkret. Jag har valt att göra så för att jag verkligen tror att var och en måste hitta sina verktyg och sina sätt att gå vidare på, för målet är inte att bli klonad utan att hitta tillbaka till sig själv igen. Man kan luras av det konkreta och tro att om man gör så här och så här så kommer jag bli glad och tillfreds igen – och det tror jag inte funkar, helt enkelt.

Men, med det sagt så förstår jag verkligen frågan. Och därför har jag börjat skriva på ett nytt området här på webbplatsen. Jag har lagt det under menyfliken “Så går du vidare” och där kommer jag utveckla några av de enkla metoder jag själv använt mig av.

Det första tipset handlar om att börja lära sig använda sina kompisar som bollplank i sin utveckling – att bjuda in dem till sin känslomässiga resa. Tipset är att fråga dem rakt upp och ner “Hur uppfattar du mig?”. Jag utvecklar det här på det avsnittet, men vad det handlar om är att få fler perspektiv på hur andra uppfattar dig så att du kan jämföra det med hur du tror att de uppfattar dig och hur du själv uppfattar dig. Stämmer det? Om det skiljer sig åt – var skiljer det sig åt? Det som gör den här övningen så spännande att den är betydligt mer komplex än den kanske verkar.

Först kommer du troligtvis möta en massa positiva omdömen och det är ju kul, men det är bara början. Om du fortsätter gräva kommer du snart till det som var och en uppfattar som mindre positivt, eller, uttryck det så här istället –  fungerar inte lika bra. Här börjar du få en mer nyanserad bild av hur du uppfattas OCH hur er relation fungerar som kompisar. Just nu ska du fokusera på dig, MEN jag kan lova att det kan vara väldigt spännande och givande att gräva i kompisrelationen också. För den säger en hel del om dig och dina val av relationer både vad gäller kompisar och partners.

 

Prenumerera på information om Skilsmässokalendern!

Bli bland de första att få reda på nyheter om Skilsmässokalendern genom att anmäla dig som prenumerant till nyhetsbrevet. Då får du, t.ex. inbjudningar till bokpresentationer och andra evenemang som är kopplade till boken.

No comments yet.

Leave a Reply